Meny

Inledning

Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:

bedöma faror och risker ur slutsatserna;
säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)

Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)

I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:

risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
skyltning och belysning av utrymningsvägar;
utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)

Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:

förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)

Basuppgifter om objektet

Asuinkokonaisuus on toteutettu yhteistyössä Varttuneiden asumisoikeusyhdistys Jason kanssa.
Rakennuksen B-portaassa on yli 55- vuotiaille asukkaille tarkoitettuja asuntoja. Tiloissa on myös toimintaa koordinoiva toiminnanohjaaja.

Kankaan tilat

1. kerroksessa oleskelutila, kuntosali, pesula, kuivashuone, tekniset tilat, väestönsuoja ja varastotilat.
Kerroksissa 2.-7 on asuinhuoneistoja
8. kerroksessa on asuntoja sekä IV-konehuone
9. kerroksessa on asuntoja, saunatilat sekä kolme irtainvarastoa ja kylmää ullakkotilaa

Aluekuva

Basuppgifter

Fastighetens namn	Kangas
Fastighetens adress	Ailakinkatu 10A 40100 JYVÄSKYLÄ
Antal lägenheter	105
Hustyp	Flervåningshus
Våningstal	9
Fastighetens byggnadsår	2021
Disponentbyrå	KOAS - Keski-Suomen opiskelija-asuntosäätiö tfn 029 1804444 http://www.koas.fi/

Organisation

Asiakaspalvelu	tfn 029 1804444 asiakaspalvelu@koas.fi

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Keski-Suomi.

Uppvärmningsmetod	Fjärrvärme
Huvudvattenkran	Lämmönjakohuone: 1. kerros. Käynti tilaan ulkoa porraskäytävän oven vasemmalta puolelta tila 113. (Rusokinkadun puoleinen pääty). Asuntokohtaiset vesisulut ovat käytävän puolella välikatossa asuntojen ovien edessä.
Värmefördelningsrum	1. kerros. Käynti tilaan ulkoa porraskäytävän oven vasemmalta puolelta, tila 113. (Rusokinkadun puoleinen pääty).
Elcentral	1. kerroksessa. Käynti ulkoiluvälinevarastoille johtavalta käytävältä, tila 112.
Ventilationsmaskin	Konehuone 8. kerroksessa, tila 803.
Nödstopp för ventilationen	1. kerroksessa, Rusokinkadun puoleisen päädyn sisäänkäynnin yhteydessä.
Brandlarmscentralens placering	1. kerroksessa, Rusokinkadun puoleisen päädyn sisäänkäynnin yhteydessä.
Fastighetsskötsel	TL-Maint Oy tfn 020 7622480 jourtelefon 020 7622480
Samlingsplats	Ailakinkadulla, päiväkoti Touhulan edustalla.
Rörlås	Rusokinkadun puoleisen päädyn sisäänkäynnin yhteydessä sekä Ailakinkadun puoleisella seinustalla, sprinklerikeskuksen oven vieressä.
Alternativ samlingsplats	Osoitetaan tarvittaessa
Antal skyddsrum	1
Skyddsrummets placering VSS1	1. kerros, tila 116 (ulkoiluvälinevarasto)

Putkilukot AB1 sisäänkäynnillä

Sähköpääkeskus

Lämmönjakohuone

Veden pääsulku

Vastuunjako

Osapuoli	Vastuualue
Isännöinti	Vastaa koko kiinteistön isännöinnistä, huoltosopimusten ja vastaavien asioiden hallinnoinnin hoitaminen, ilmoitettuihin turvallisuus- tai muihin puutteisiin puuttuminen tai sen vastuuttaminen muulle taholle. Isännöitsijä on viranomaisvalvonnan ja muiden vastaavien asioiden yhteyshenkilö ja osallistuu mm. palotarkastuskierroksiin
Kiinteistöhuolto	Kiinteistön tekniset järjestelmät ja turvalaitteet, piha-alueen hoito, tarvittavat lumenpudotukset yms. asiat. Huoltomies havannoi kohteella liikkuessaan puutteita ja hoitaa niitä omatoimisesti kuntoon tai ilmoittaa asiasta isännöintiin.
Asukas	Asukas vastaa omasta asuinhuoneistostaan ja varastokopistaan sekä omasta irtaimistostaan ja toiminnastaan yhtiössä. Asukkaiden tiloissa olevat, kiinteistön järjestelmät tai kiinteät rakenteet, hoitaa huoltoyhtiö
Normaali tiedonkulku puutteiden osalta: Asukas--- Huoltoyhtiö --- Isännöinti

Asukkaat voivat ilmoittaa turvallisuushuomioista tai muista puutteista huoltoon tai isännöintiin puhelimitse tai sähköpostilla, tarvittavat yhteystiedot löytyvät esimerkiksi tämän suunnitelman "Organisaatio"-luvusta.

Viktiga telefonnummer

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag	Namn	Telefonnummer	Journummer
Servicebolag	TL-Maint Oy	020 7622480	020 7622480
Hisservice	KONE Hissit Oy		0800 15063

Övriga viktiga nummer

Företagare	Telefonnummer	Jourtider
Allmänt nödnummer	112	24 h
Giftinformationscentralen	0800 147 111	24 h

Vaaratilanteet ja niiden vaikutukset

Vaaralla tarkoitetaan tekijää tai olosuhdetta, joka voi aiheuttaa haittaa tai saada aikaan haitallisen tapahtuman.

Riski on uhkaan liittyvä vahingon todennäköisyyden ja vakavuuden yhteisvaikutus.

Riski ja todennäköisyys	Syitä riskin toteutumiseen	Seuraus
Tuhopoltto (epätodennäköinen)	Jätepiste, ajoneuvot, rakennuksen seinustalla oleva tavara, porraskäytävässä oleva ylimääräinen tavara	Omaisuusvahingot, henkilövahingon vaara
Tulipalo (mahdollinen)	Avotuli, kynttilät, tupakointi, sähkölaitteet, sähkökeskukset ja -asennukset, ajoneuvot, tulityöt, ruoan valmistus	Henkilö- ja omaisuusvahingot
Vahingonteot, ilkivalta (epätodennäköinen)	Puutteellinen valaistus, auki jäänyt ulko-ovi tai yleisten tilojen ovi	Omaisuusvahingot
Varkaus (epätodennäköinen)	Auki jäänyt ulko-ovi tai yleisten tilojen ovi, avataan ovi tuntemattomalle henkilölle	Omaisuusvahingot. Henkilövahingon vaara.
Tapaturma (mahdollinen)	Talvisin liukkaus, lumen tai jään putoaminen katolta, kaatuminen porraskäytävässä/yleisissä tiloissa/omassa asunnossa	Henkilövahingot
Vesivahinko (mahdollinen)	Puutteet huollossa/valvonnassa, jäätyminen, tukokset, laitteiden vikaantuminen, myrsky	Omaisuusvahingot
Kaasuvaara (epätodennäköinen)	Lähialueen vaarallisten aineiden kuljetukset, tulipalo lähialueella	Sisälle suojautuminen
Sähkökatkos (mahdollinen)	Salama, myrsky, laiteviat	Laitteiden rikkoutuminen
Liikenneonnettomuus (mahdollinen)	Lähialueen liikenne, liikenne piha-alueella	Henkilövahingot
Säteilyvaara (epätodennäköinen)	Säteilyonnettomuus	Suojautuminen sisätiloihin

Säkerhetsarrangemang

Släckningsutrustning

Placering	Släckningsutrustning	Beskrivning
Yhteistilojen keittiöissä	Brandfilt
Yleisissä tiloissa ja asuntojen käytävien varrella	Brandsläckare	6 kg ABC-jauhesammuttimia, soveltuu puun, tekstiilin, muovin, bensiinin/öljyn sekä jännitteisen 1000 V sähkölaitteen sammuttamiseen min. 1 metrin etäisyydeltä.

Käsisammutin

Sammutuspeite

Brandsläckarna ska kontrolleras:

minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
minst vartannat år (platser inomhus)

Säkerhetsanordningar

Sprinklerutrustning

Ett sprinklersystem är ett automatiskt brandsläckningssystem som inleder brandsläckning genom att spruta ut vatten på ett brinnande objekt och samtidigt skicka ett larm till nödcentralen. Anordningens funktion bygger på att en kapsel i sprinklern går sönder när temperaturen stiger över ett visst värde och vattnet kan börja rinna genom sprinklern.

Underhållet av sprinkleranläggningen verkställs i enlighet med underhållsprogrammet. I anslutning till upprätthållandet av anläggningen utförs månatliga provningar och periodiska inspektioner med två års intervaller.

Sprinklersystem
Beskrivning	Automaattinen sprinklerijärjestelmä. Sprinklerijärjestelmän lauetessa palokellot soivat myös KOAS:n käytävillä, asuntojen kantaäänihälyttimet eivät hälytä sprinklerin lauetessa.
Centralens läge	Käynti Ailakinkadun puolelta ulkoa, B-osan puolelta.
Täckning	B-osa kokonaan ja KOASin / Jason yhteistiloissa (1. kerroksen käytävä, oleskelutila, kuntosali, pesula, kuivaushuone sekä ullakon irtaimistovarastot).

Kulku sprinklerikeskukselle ja palokunnan putkilukko

Rökevakuering

Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.

Utrustning för rökevakuering
Rökevakueringsluckornas placering	A-porras
Beskrivning	Sähköistä savunpoistojärjestelmää ohjataan sprinklerikeskuksessa olevan savunpoistokeskuksen avulla. A-porraskäytävän savunpoisto tapahtuu painovoimaisesti kattoikkunasta, korvausilma tulee ulko-oven kautta. 2.-8. ja U-kerroksien käytävien savunpoisto tapahtuu savunpoistopuhaltimen avulla. Savunpoisto käynnistyy viiveellä kerroskohtaisen korvausilma- ja savuhallintapellin avauduttua. Väestönsuojan savunpoisto hätäpoistumisluukun kautta. Savunpoisto on tarkemmin esitelty savunpoistokaaviossa.
Centralens läge	Sprinklerikeskus: käynti ulkoa Ailakinkadun puolelta, B-portaan puoleinen osa, tila 139.
Utlösning av rökevakuering	Savunpoistokeskukselta

Savunpoistokeskus sprinklerihuoneessa

Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus

Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.

Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus
Placering	A-porras
Beskrivning	Itsetestaava valaisinyksikköakuilla varustettu poistumisvalaistusjärjestelmä.
Centralens läge	Sähköpääkeskus
Täckning	Poistumisreitit on merkitty valaistuilla poistumisreittiopasteilla

Poistumisreitit on merkitty valaistuilla poistumisreittiopasteilla

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: 1. kerroksessa, Rusokinkadun puoleisen päädyn sisäänkäynnin yhteydessä.

Ilmanvaihdon hätäseispainike

Ilmanvaihtokonehuoneen sisäänkäynti ovi 803

Brandsäkerhet

Brandlarm

Automaattisen paloilmoitinjärjestelmän tarkoituksena on varoittaa kiinteistön käyttäjiä alkavasta palosta. Järjestelmä havaitsee tulipalon nopeasti ilmaisimien reagoidessa paloon ja palokellot alkavat soida.

Brandlarm
Placering	Hälytys ei siirry automaattisesti hätäkeskukseen, ilmoita tulipalosta 112
Beskrivning	Paloilmaisimet ovat monikriteerimalleja, joissa on sekä optinen savuilmaisin ja lämpöilmaisin.
Centralens läge	1. kerroksessa, Rusokinkadun puoleisen päädyn sisäänkäynnin yhteydessä.
Täckning	Asuinhuoneistot, asuntokäytävät ja porrashuone.
Typ av central	Schneider Sense FPD

Paloilmoitinkeskus

Paloilmoitinpainike

Palokello

Brandsektionering

Syftet med brandsektioneringar är att förhindra, i händelse av brand, att brandgaser och branden sprids samt att trygga evakueringen av människor. Därför är det ytterst viktigt att branddörrarna hålls stängda. Branddörrarna får inte hållas öppna med kilar.

Brandstängningssystem

Brandstängningssystemet säkrar att branddörrarna stängs och reglas vid hotande brand. Dörrarna stängs automatiskt när systemet upptäcker tecken på eldsvåda. Det är inte tillåtet att lämna några som helst föremål mellan de automatiska branddörrarna, för att dörrarna vid behov ska kunna stänga sig. Anläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen.

Brandstängningssystem
Placering	Porraskäytävissä sekä A- ja B-osien välisellä käytävällä.
Beskrivning	EI2 30 palo-ovet. Palohälytyksen sattuessa palo-oven aukipitomagneetti vapauttaa oven sulkeutumaan ja täten estää palon ja savun leviämisen.

Räddningsväg

Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.

Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.

Räddningsväg
Placering	Ailakin- ja Rusokinkadulla.
Beskrivning	Ailakinkadun ja Rusokinkadun puolelta on mahdollista pelastaa nostokoriautolla. Ailakinkadun puoleisen siiven asunnoissa on parvekkeet ja Rusokinkadun puoleisen siiven asunnoissa on ranskalaiset parvekkeet. Rakennuksen sisäpihan puolelle ei pääse pelastusajoneuvolla. Jokaisen huoneiston siivouskomeron oveen tulee pelastautumisohjekortti.

Ailakinkadun pelastustie

Rusokinkadun pelastustie

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje ögonblick kan avlägsna sig från bostadsbyggnadens samtliga utrymmen via två vägar utan att behöva använda nycklar eller andra öppningsdon. Det ska gå att avlägsna sig även i mörker, varför passagerna alltid ska vara framkomliga. Det får inte förvaras saker framför utgångarna. (Miljöministerietreglering av brandsäkerhet i byggnader.)

Utgångarna och dörrarna i lokaler som leder till utgångarna ska vara lätta att öppna inifrån i nödsituationer.

En dörr kan vara låst för att till exempel förhindra olovligt intrång utifrån, men under normal användning av lokalen ska dörren kunna öppnas inifrån utan en nyckel.

Gå aldrig ut i ett rökigt trapphus.

Hätätilanteessa poistuminen A-porraskäytävän kautta tai sen ollessa esteellinen, niin poistuminen B-porraskäytävän kautta.

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.

Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.

Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan: Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt: Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun: Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig: Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner: Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det: Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

Sjukdomsattack eller olycka

Ta reda på vad som har hänt

Har personen fallit eller svimmat?
Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?

Kontrollera personens tillstånd

Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?

Kontrollera andningen

Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.

Gör nödanmälan

Ring nummer 112.
Berätta varifrån du ringer.
Berätta vad som har hänt.
Agera enligt anvisningarna.

Ge första hjälpen vid behov

Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.

En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.

Observera patienten.

Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.

Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten

Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.

Tulipalo

KOAS:n tiloissa on palovaroitinlaitteisto, joka hälyttää paikallisesti. Palohälytystilanteessa tulipalosta tulee ilmoittaa hätäkeskukseen numeroon 112. Palohälytyksen kuullessaan jokaisen on viipymättä poistuttava rakennuksesta. Sprinklerijärjestelmän lauetessa Jason puolella tai yhteistiloissa myös KOAS:n käytävien palokellot hälyttävät.

Pelasta

Suorita tilannearvio. Pelasta välittömässä vaarassa olevat.
Varo hengittämästä savua! Savu on erittäin myrkyllistä ja hengitettynä aiheuttaa menehtymisen erittäin nopeasti.

Varoita

Varoita muita rakennuksessa olevia tulipalosta ja uhkaavasta vaarasta.
Ohjatkaa ihmiset kokoontumispaikalle.

Hälytä

Soita hätänumeroon 112 turvallisesta paikasta.
Kerro kuka olet, missä palaa (osoite ja kerros), mikä palaa ja onko ihmisiä vaarassa.
Älä katkaise puhelua ennen kuin saat luvan.

Sammuta

Suorita alkusammutus mahdollisuuksien mukaan.
Rasvapalo sammutetaan tukahduttamalla se sammutuspeitteellä.
Sähkölaitepalossa katkaise laitteen virta, tämän jälkeen voit aloittaa ensisammutuksen.

Rajoita

Poista lähellä olevat tulenarat esineet ja syttyvät aineet.
Rajoita palon sekä savun leviämistä sulkemalla ikkunat ja asunnon ovi poistuessasi.

Opasta

Opasta pelastushenkilöstö paikalle tai järjestä opastus. Esimerkki: yksi henkilö opastaa risteyksessä ja toinen rakennuksen vieressä.

Hissin käyttö on tulipalon sattuessa ehdottomasti kielletty!

Evakuointitilanteessa kokoontumispaikka on: Ailakinkadulla, päiväkoti Touhulan edustalla.

Varakokoontumispaikka: Osoitetaan tarvittaessa

Vaara on ohi vasta, kun pelastuslaitos antaa luvan palata rakennukseen.

Brand – riktlinjer, när trygg utrymning är förhindrad

Ibland kan en brand som härjar på ett annat ställe förhindra trygg utgång från fastigheten. I dessa fall är det klokast att stanna kvar i ett utrymme där det inte finns rök, med dörrar och andra öppningar stängda.

Stanna kvar i lägenheten och håll dig lugn.

Flervåningshus består av brandsektioner, där brandspridningen till andra sektioner förhindras genom konstruktionsåtgärder.
Att hoppa från hög höjd kan vara ödesdigert, men inte att stanna kvar i bostaden.

Gå ut på balkongen eller till ett fönster och väck uppmärksamhet

ropa
blinka med ljusen
vifta med något synligt
du kan också ringa nödnumret 112 och ge den exakta adressen på platsen där du befinner dig.

Förbered dig på att elden sprids.

Tappa vatten i både badkaret och handfatet för säkerhets skull.
Om det börjar komma in rök i lägenheten genom dörrspringor, postluckan eller ventilationsventiler, vädra med frisk luft och täta läckorna med fuktiga textilier.
Om bostadens dörr börjar bli het, bör du kyla ner den med vatten.
Om lågorna slår mot bostadens fönster, flytta lättantändliga föremål bort från fönstrens närhet.

Följ instruktionerna som myndigheterna ger.

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Ailakinkadulla, päiväkoti Touhulan edustalla.

Kokoontumispaikka

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).

Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna

Saker att minnas på samlingsplatsen:

ta hand om eventuella skadade
ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Osoitetaan tarvittaessa

Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Om du vet att det bor rörelsehindrade personer i grannlägenheten, till exempel invalider, blinda personer eller åldringar, försök att säkerställa att även de kan avlägsna sig på ett tryggt sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma, men inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut, meddela detta till räddningsmyndigheterna så snabbt som möjligt.

Agera i samarbete med andra boende.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig

Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
Lyssna för att kunna bistå med hjälp.
Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer

Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
Anmäl omgående
- till servicemannen: TL-Maint Oy, tfn 020 7622480, jourtelefon 020 7622480
Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
Huvudvattenkran: Lämmönjakohuone: 1. kerros. Käynti tilaan ulkoa porraskäytävän oven vasemmalta puolelta tila 113. (Rusokinkadun puoleinen pääty).
Asuntokohtaiset vesisulut ovat käytävän puolella välikatossa asuntojen ovien edessä.
Värmefördelningsrum: 1. kerros. Käynti tilaan ulkoa porraskäytävän oven vasemmalta puolelta, tila 113. (Rusokinkadun puoleinen pääty).
Elcentral: 1. kerroksessa. Käynti ulkoiluvälinevarastoille johtavalta käytävältä, tila 112.

Ifall vatten hotar utanför byggnaden

Utred vad som orsakar vattenhotet.
Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
Försök hindra att vattnet når byggnaden
- med säckar
- genom att använda plastövertäckningar
- genom att leda bort vattnet från byggnaden
Tillkalla mer hjälp vid behov.

Asuntokohtainen vesisulku välikatossa

Päävesisulku lämmönjakohuoneessa

Vid hot om våld

I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.

Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
Be om hjälp i mån av möjlighet.
Fly och hjälp andra att fly platsen

Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.

Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.

Gör inte motstånd.
Gör bara det som den hotfulle ber om.
Försök varna andra i mån av möjlighet.
Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.

Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.

Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen

Gå in.
Stanna inne.
Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
Slå på radion och invänta anvisningar.
Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.

Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.

Om du är inomhus och känner gaslukt:
- stanna inomhus
- de övre våningarna ger det bästa skyddet
- tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
- stanna på de övre våningarna tills faran är över.
Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
- skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
- försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
- tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det

Mer information om att skydda sig mot gas

Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Strålrisk

Strålningssituationen övervakas kontinuerligt med mätare i hela landet. Även små förändringar upptäcks genast och man informerar om dessa utan dröjsmål. För strålningsfara ges allmän farosignal.

Gå inomhus.: Stäng dörrar, fönster, ventilationsöppningar och luftkonditioneringen tätt för att radioaktiva ämnen inte ska komma in. Husets mittersta delar ger det bästa skyddet.
Jodtabletter: Ta jodtabletten först efter uppmaning av myndigheterna. Uppmaningen ges i radio eller teve. Jodtabletterna hindrar radioaktivt jod från att samlas i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. Vid farliga situationer ska tabletter inte hämtas utanför byggnaden. Jod kan skaffas på förhand på apoteket. Det bör finnas 2 jodtabletter per person i fastigheten.
Skydda mat och dricksvatten: Lägg livsmedel som ligger framme i plastpåsar eller täta kärl. Kylskåp, frys och täta förpackningar skyddar mot radioaktivt damm.
Att röra sig utomhus: Om du är tvungen att gå ut, använd täta kläder som täcker huden, till exempel ett regnställ.
Tilläggsinstruktioner: Ytterligare instruktioner får du av stadens räddningsmyndigheter, massmedia samt på sidan 867 i Yle Text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats på adressen www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats på adressen www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott:

Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område.
Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.

Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:

Kontakta hisservicens feljour:

Med en mobiltelefon - (KONE Hissit Oy, 0800 15063) eller
Genom att trycka på hissens alarmknapp. (Larmets styrs direkt till hisservicens feljour.)

Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.

Asukkaan turvallisuusohje

HÄTÄNUMERO JA POLIISI 112

SÄHKÖPÄÄKESKUS: 1. kerroksessa. Käynti ulkoiluvälinevarastoille johtavalta käytävältä, tila 112.

VEDEN PÄÄSULKU: Lämmönjakohuone: 1. kerros. Käynti tilaan ulkoa porraskäytävän oven vasemmalta puolelta tila 113. (Rusokinkadun puoleinen pääty).
Asuntokohtaiset vesisulut ovat käytävän puolella välikatossa asuntojen ovien edessä.

ILMANVAIHDON HÄTÄ-SEIS: 1. kerroksessa, Rusokinkadun puoleisen päädyn sisäänkäynnin yhteydessä.

KOKOONTUMISPAIKKA: Ailakinkadulla, päiväkoti Touhulan edustalla.

VÄESTÖNSUOJA: 1. kerros, tila 116 (ulkoiluvälinevarasto)

Omatoiminen varautuminen tarkoittaa onnettomuuksien ehkäisyä, ihmisten, omaisuuden ja ympäristön suojaamista vaaratilanteissa, sekä valmistautumista onnettomuustilanteisiin. Henkilökohtaiset hätäensiapu- ja ensisammutustaidot ovat hyviä esimerkkejä omatoimisesta varautumisesta. Pelastuslaki velvoittaa jokaista meistä varautumaan omatoimisesti.

Tapaturmien välttäminen on yleensä yksinkertaista. Reagoimalla välittömästi mahdollisiin vaaraa aiheuttaviin puutteisiin ja rikkoontuneisiin välineisiin voi tehdä jo paljon. Turvallisuuspuute voi olla esimerkiksi auraamaton pihatie, tai rikkoontunut valaisin kellarissa. Havaituista puutteista tulee ilmoittaa siitä vastaavalle taholle, kuten isännöitsijälle tai huoltoyhtiölle.

Kotivara tarkoittaa niitä elintarvikkeita ja muita häiriötilanteissa selviämiselle välttä- mättömiä tavaroita ja aineita, kuten lääkkeitä, vesiastioita, varavaloja ja paristoradiota, jotka riittävät viikon selviytymiseen eristyksissä muusta maailmasta. Kotivara tulee kerätä jokaiseen kotiin. Sitä tulee myös ylläpitää ja päivittää tarpeen mukaan. Kotivaran sisältö voi vaihdella esimerkiksi ruokatottumusten mukaan.

Hätäilmoituksen teko on helppoa. Hätänumero on 112, joka toimii lähes kaikkialla maailmassa. Hätäkeskus, joka vastaa hätäpuheluun ohjaa sinua toimimaan oikein tilanteessa kuin tilanteessa. Ennen hätänumeroon soittamista selvitä mahdollisuuksien mukaan tapaturman sijainti ja laatu. Paras on, jos tiedät tarkan osoitteen.

Sisälle suojautuminen on keino suojautua ulkopuolelta tulevilta uhkilta, kuten radioaktiiviselta säteilyltä ja kemikaaleilta.

Siirry sisälle, pysy sisällä.
Sulje asunnon aukot ja ilmanvaihto. Jos et saa pysäytettyä asunnon ilmanvaihtoa itse, pyydä apua huoltoyhtiön päivystysnumerosta.
Avaa radio ja odota rauhallisesti ohjeita.
Älä tuki puhelinjoja.
Älä poistu sisätiloista ilman viranomaisten kehotusta ettet joutuisi vaaraan matkalla.

Yleinen vaaramerkki on yhden minuutin pituinen nouseva ja laskeva äänimerkki tai viranomaisen kuuluttama varoitus. Toimi tällöin sisälle suojautumisen ohjeen mukaisesti. Nousevan jakson pituus on 7 sekuntia ja laskevan jakson pituus samoin 7 sekuntia. Vaara ohi -merkki on yhden minuutin mittainen tasainen äänimerkki. Se on ilmoitus siitä, että uhka tai vaara on ohi.

Tulipalon sattuessa toimi seuraavasti:

PELASTA välittömässä vaarassa olevat.
VAROITA muita vaarasta.
HÄLYTÄ. Soita 112.
SAMMUTA PALO, jos voit.
RAJOITA. Sulje ikkunat ja ovet.
OPASTA viranomaiset paikalle.

Auttamisvelvollisuus on meillä jokaisella. Auttamisvelvollisuudella tarkoitetaan niitä toimenpiteitä, joita voimme omien rajojemme puitteissa tehdä ehkäistäksemme onnettomuuksia ja auttaa onnettomuuteen joutuneita. Meillä on myös velvollisuus auttaa viranomaisia heidän ohjeidensa mukaisesti.

Hätäensiapu, eli henkeä pelastava ensiapu on kansalaistaito, jota jokaisen tulee harjoitella säännöllisesti. Koulutusta järjestää esimerkiksi Suomen Punainen Risti. Sen tarkoituksena on estää potilaan tilan huononeminen ennen ammattiavun saapumista. Muista siis tehdä myös hätäilmoitus! Opettele ainakin seuraavat taidot:

Kylkiasentoon tulee laittaa potilas, joka on tajuton. Tajuton potilas hengittää, mutta ei reagoi puheeseen, eikä heilutteluun. Kylkiasennossa potilas makaa kyljellään pää taakse kallistettuna siten, että hengitystiet pysyvät auki. Muista tehdä hätäilmoitus!

Painelu-puhalluselvytyksen tarkoituksena on ylläpitää hengittämättömän henkilön verenkiertoa ja hapen saantia, ennen avun saapumista paikalle. Elvytyksessä potilaan rintakehää painellaan 30 kertaa ja puhalletaan 2 kertaa toistaen näitä vaiheita.

Befolkningsskydd

Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.

I Finlands finns det plats i skyddsrum för cirka 3,8 miljoner människor. Skyddsrummen finns i bostadshus och i andra fastigheter. Utöver skyddsrummen i fastigheter finns det offentliga skyddsrum, t.ex. bergrum.

Under normala förhållanden används skyddsrummen i allmänhet som hobbylokaler, förråd eller för något annat nyttoändamål. Ett skyddsrum ska dock kunna börja användas inom 72 timmar efter myndighetsbeslut.

I skyddsrummet ska man se till att metalldelarna inte rostar, att tätningarna är hela, att utrustningen fungerar och bevaras.

Det finns ett skyddsrum i fastigheten.

Placering	Skyddsklass	Yta	Skyddsplatser	Utrustningens placering
1. kerros, tila 116 (ulkoiluvälinevarasto)	S1	85,5 m²	114	Väestönsuojassa

Fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.

Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.

Väestönsuoja

Väestönsuojan ilmanvaihtolaitteisto

Väestönsuojan varusteet

Väestönsuojan ylläpito

Väestönsuoja sekä väestönsuojeluvälineet ja -laitteet pidetään sellaisessa kunnossa, että väestönsuoja voidaan ottaa käyttöön 72 tunnissa. Väestönsuojaa voidaan käyttää myös muuhun toimintaan, kunhan käyttöönotto voi tapahtua em. ajan kuluessa. Normaaliolojen käyttö ei saa vahingoittaa väestönsuojaa eikä estää sen tarkastusta ja tiiveyskoetta. Väestönsuojassa ei saa säilyttää likaavia aineita eikä ympäröiviin rakenteisiin saa tehdä aukkoja. Suojaovia, -luukkuja ja ilmanvaihtolaitteistoja ei saa poistaa paikoiltaan eikä ilmanvaihtolaitteistoa saa käyttää normaaliolon ilmanvaihtoon. Suojaoven aukkoon saa asentaa oven. Normaaliaikanakin tulisi varmistaa, että osa väestönsuojasta on vapaana yllättävää suojautumistarvetta varten.

Lisäksi tulee huomioida seuraavaa:

Väestönsuojan omistaja ja haltija huolehtii, että väestönsuoja, sen varusteet ja laitteet pidetään toimintakunnossa sekä huolletaan ja tarkastetaan asianmukaisesti.
Nimetty henkilö huolehtii VSS-tarkastuksista ja suojan ovet, luukut, tiiveyden, ilmastointi- ja sähkölaitteet sekä viemäröinnit tarkistetaan vuosittain laitetoimittajan ohjeiden mukaisesti.
Väestönsuojan laitteiden toimintakunnon varmistamiseksi suojat tulee tarkastaa ja huoltaa vähintään 10 vuoden välein, ellei valmistaja ole toisin esittänyt.
Laitteiden toiminnan tarkastuksesta tulee laatia tarkastuspöytäkirja, johon tehdään merkinnät suoritetuista tarkastuksista laitekohtaisesti. Tarkastuspöytäkirja on pyydettäessä esitettävä pelastusviranomaiselle.
Kiinteistön omistaja ja haltija huolehtii, että väestönsuojassa on jo sellaiset varusteet, että se pystytään ottamaan käyttöön. Näitä varusteita ovat esimerkiksi varavesisäiliöt, jäteastiat ja kuivakäymälät.

Väestönsuojan kunnostaminen siirryttäessä tehostetun suojelun toimintaan

Väestönsuojaan siirtyvät asukkaat valitsevat keskuudestaan suojanvalvojan, joka vastaa suojan kunnostamisesta. Lisäksi suojanvalvoja vastaa suojan yleisestä järjestyksestä, siisteydestä ja kurista.
Kohteen asukkaat tyhjentävät suojan varastoidusta tai muuten kerääntyneestä tavarasta ennen suojaan siirtymistä. Pääsääntöisesti suojassa säilytetyt ylimääräiset tavarat viedään asuntoihin.
Väestönsuojasta löytyy suojan käyttökuntoon saattamissuunnitelma, jonka pohjalta suojaa lähdetään laittamaan kuntoon poikkeustilanteissa. Väestönsuojan ilmanvaihtokojeen läheisyydessä on ohjeistusta ilmanvaihtokoneen toimintaan liittyen. Ilmanvaihtokoneen suojakannen alta löytyy työkalut kojeen käyttöönoton helpottamiseksi. Pelastussuunnitelman liitetiedostoissa on lisäksi S1-luokan suojan ja sen laitteiden huoltokirja. Huoltokirjasta löytyy lisätietoa väestönsuojan käyttökuntoon saattamisesta sekä ilmanvaihtokoneen toimintaperiaatteista erilaisissa tilanteissa. Ilmanvaihdon toiminnan perusperiaatteista on kerrottu sivulta 37 alkaen.
Tavaroiden tyhjentämisen jälkeen kaikki tilapäiset rakenteet puretaan ja viedään pois suojasta.
Ovien ja luukkujen saranat, salvat yms. tarkastetaan, voidellaan ja huolletaan.
Ovien tiivisteet tarkastetaan ja laitetaan paikoilleen ohjeiden mukaan.
Tarkastetaan hätäpoistumiskäytävän ja –luukun käyttökelpoisuus ja toiminta. Tarkasta luukku myös rakennuksen ulkopuolelta. Luukku saattaa olla maan peitossa.
Kuivakäymälät (15 kpl muovipusseja/käymälä) jaetaan kuivakäymälätiloihin. Eristetään käymälätilat verhoilla tai levyillä. Käymälätiloja tulee olla yksi jokaista alkavaa 20 m2 kohti.
Kaikkien vesijohtojen ja lämpöjohtojen ja viemäreiden venttiilien toiminta tarkastetaan kääntämällä ne ääriasennosta toiseen.
Varavesisäiliöt puhdistetaan ja täytetään. Varmistetaan samalla tarvittavat täyttöletkut yms. välineet. Sulkutelttaan tulevat suihkut asennetaan ja kokeillaan. Vettä on varattava vähintään 50 litraa jokaista varsinaisen suojan alkavaa neliömetriä kohti eli 50 x 80 = 4000 litraa (tai 30 litraa/hlö).
Lattiakaivot puhdistetaan ja niiden toiminta kokeillaan kaatamalla niihin vettä. Huom! Viemäröinnissä on sulkuventtiili.
Ylipaineventtiilit tarkastetaan ja nivelkohdat voidellaan.
Normaaliolojen ilmanvaihtoaukot suljetaan asentamalla paikoilleen suojakannet tiivisteineen.
Paineventtiilien kunto tarkastetaan suojan ulkopuolelta.
Ilmanvaihtokanavat ja suodattimet puhdistetaan.
Kaikki ilmanvaihtoon liittyvät putket, liitokset ja laitteet tarkastetaan. Erityissuodattimet asennetaan paikoilleen laitteen käyttöohjeen mukaisesti vain viranomaisohjeistukseen pohjautuen. Käyttötilanteet määrittelee viranomainen eli valitse käyttöohjeesta oikea käyttötapa ennen laitteen käyttöönottoa!
Poistoventtiilien toiminta tarkastetaan kiertämällä niitä ääriasentoihinsa.
Tarkastetaan ylipainemittarista: nestemäärä, putken aukiolo, mittarilukema näyttää nollaa, sekä varaneste (värjätty polttoöljy).
Ilmamäärämittarin herkkyys kokeillaan koekäytössä.
Tarkastetaan suojan paineisuus; painekoe suoritetaan laitetoimittajien antamien ohjeiden mukaan. Tavoitteena on tarkastaa, että suojaan saadaan riittävä ylipaine, eikä suoja vuoda liikaa ilmaa ulos.
Selvitetään ja tarkastetaan suojassa puhelimen toiminta, antenni, sähkölaitteiden sulakkeet, valaisimet, varaparistot, varapolttimot, varasulakkeet, katkaisimet, pistorasiat ym. Suojassa voi olla esim. oma puhelinliittymä tai vahvistin asukkaiden puhelinten toimivuutta varten.
Varustetaan suoja määräysten mukaisilla suojaan kuuluvilla varusteilla.
Suojan tilat jaetaan ennakolta tehdyn suunnitelman mukaisesti oleskelualueisiin ja toimintapaikkoihin. Jokaista suojattavaa henkilöä varten on oleskelupaikka, jossa jokaisella on mukanaan itse tuomansa henkilökohtaiset tavarat, lääkkeet, joditabletit ja säilyvät elintarvikkeet.
Suojassa on yleensä istuimia, pöytiä sekä sängyt noin kolmannekselle suojaan tulevista henkilöistä. Tarvittaessa varustusta täydennetään henkilökohtaisin varustein.
Lisäksi poikkeusoloja varten suojaan siirtyvät hankkivat välineitä ja tarvikkeita, jotka tekevät mahdolliseksi pidemmänkin oleskelun (esim. viihdykkeet).
Tarkastetaan varavalaistuksen toiminta.
Kulkuteille ja käytäville asennetaan suojaan ohjaavat kilvet.

Säilyttäminen kiinteistössä

Erilaisten tavaroiden säilyttämisestä voi aiheutua tulipalon syttymisen tai leviämisen vaara, turvallisen poistumisen estyminen hätätilanteessa sekä tulipalon sammuttamisen vaikeutuminen. Rakennuksen uloskäynnit on aina pidettävä kulkukelpoisina ja esteettöminä.

Uloskäytävät, porraskäytävät, portaikon alaosa, sisäiset käytävät ja varastojen kulkureitit

Ei saa säilyttää mitään tavaraa.

Rakennusten läheisyydessä

Ei saa säilyttää helposti syttyvää materiaalia tai muuta tavaraa rakennusten seinustoilla, mm. roska-astiat, pahvipinot ja kuljetuslavat

Pelastuslaissa on määräykset mm. helposti syttyvien materiaalien ja muiden tavaroiden säilyttämisestä talojen tiloissa. Kemikaalilainsäädännössä on rajoituksia palavien nesteiden ja muiden vaarallisten kemikaalien säilyttämiselle tiloissa, joissa ne voivat aiheuttaa erityisvaaraa. Palovaarallisten aineiden säilyttäminen huoneistokohtaisissa varastoissa on kokonaan kielletty. Asunnoissa niiden säilyttämistä on rajoitettu.

Asuinhuoneistot ja niihin kuuluvat parvekkeet, terassit tai vastaavat tilat

Jos säilytys on turvallisuutta vaarantamatta mahdollista, saa säilyttää:
- palavia nesteitä sekä palavia nesteitä tai palavia kaasuja sisältäviä aerosoleja yhteensä enintään 25 litraa
- nestekaasua enintään 25 kilogrammaa
- ilotulitusvälineet, enintään 5 kg (netto), on säilytettävä lukitussa kaapissa siten, ettei niiden läheisyydessä ole sellaisia lämmönlähteitä tai tulenkäsittelyä, joka voisi aiheuttaa tulitteiden syttymisen
Muita kuin edellä mainittuja palavia kaasuja ei asuinhuoneistossa saa säilyttää.
Asunnoissa tulee välttää tarpeettomien tavaroiden varastointia.

Bilagor

Denna räddningsplan har följande bilagor:

Bruksanvisningar för brandsläckare
Hemförråd

Följande bilagor finns dessutom tillgängliga i Pelsu Räddningsplan:

Bruksanvisningar för brandsläckare

Den boende ansvarar för anskaffning av släckningsredskap till sin bostad.

Släckare

Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
Dra loss säkringssprinten.
Närma dig elden medvinds.
Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.

Brandfiltar

Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
Sträck ut armarna raka.
Bred ut filten ovanpå elden.
Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.

Hemförråd

Hemförråd är ett sätt för boende hos fastighetsbolaget att värna sitt eget skydd. Hemförråd gör det lättare att klara sig i extrema situationer. Hemförråd innebär att man köper hem lite mer av de livsmedel och förnödenheter som redan behövs dagligen. Hemförrådet bör räcka i flera dagar, upp till en vecka. Hemförrådet består av sådana livsmedel och förnödenheter som normalt redan används och kompletteras efterhand som de förbrukas. På så sätt är livsmedlen alltid färska och förnödenheterna användbara.

Omständigheter som gör att man inte kan ge sig till butiken kan uppstå av många orsaker. Den som bor ensam kan insjukna utan att kunna gå och handla, eller en familjemedlem kan bli sjuk. Samhället kan skadas; det blir strejk, trafikförbindelserna bryts eller ett vidsträckt elavbrott stör vardagen. Det sker en olycka som gör att butikerna måste stängas eller att man inte kan gå ut. Även distributionsstörningar kan förhindra transporter av varor till butikerna eller förhindra köp i dem.

Varje familjs hemförråd är specifikt för just den familjen och består av vanliga livsmedel. Förrådet kan växla till innehållet beroende på matvanorna i hushållet och innehålla bland annat kärl för vattenlagring, läkemedel, jodtabletter, samt hushållsbetingade, nödvändiga förnödenheter. Förrådet ska förslå för minst en vecka, helst två – förrådet används och kompletteras fortlöpande.

I hemförrådet ingår även nödvändigheter, som ska reserveras för lika lång tid som livsmedlen. Sådana nödvändigheter är bland annat personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, batteridriven radio, ficklampa och batterier.

Kangas

Innehåll