Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.
Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.
Innehåll
- Inledning
- Basuppgifter om objektet
- Ansvarsfördelning
- Viktiga telefonnummer
- Säkerhetspersonal
- Riskbedömning
- Säkerhetsarrangemang
- Övriga arrangemang
- Riktlinjer
- Befolkningsskydd
- Förvaring
- Bilagor
- Skyldigheter för innehavare av affärslokal
- Bruksanvisningar för brandsläckare
- Sladdar för uppvärming av bilar
- Reservförråd
Inledning
Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:
- bedöma faror och risker ur slutsatserna;
- säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
- information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
- eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)
Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)
I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:
- risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
- personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
- räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
- räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)
Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:
- släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
- anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
- brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
- skyltning och belysning av utrymningsvägar;
- utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:
- förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
- vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
- vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
- vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)
Basuppgifter om objektet
Asuinkerrostalo, jossa on 20 asuinhuoneistoa.
Basuppgifter
| Fastighetens namn | As Oy Demoranta |
|---|---|
| Fastighetens adress |
Asuntokatu 31 00100 HELSINGFORS |
| Antal lägenheter | 20 |
| Antal affärslokaler | 2 |
| Antal aktörer | 2 |
| Hustyp | Flervåningshus |
| Våningstal | 5 |
| Fastighetens byggnadsår | 2014 |
| Disponentbyrå | DEMOT |
Organisation
| Värd för |
Ismo Isännöitsijä ismo@isannointiyritys.fi |
|---|---|
| Styrelsens ordförande | Piia Esimerkki |
| Skyddsrumsansvarig VSS1, VSS2 | Eetu Kirsi |
| Ansvarsperson för ordningsbevakningen VSS1 | Isännöitsijä |
Övriga uppgifter
Objektet hör till följande räddningstjänst: Helsingfors.
| Uppvärmningsmetod | Fjärrvärme |
|---|---|
| Huvudvattenkran | A-talon päädyssä lämmönjakohuoneessa |
| Värmefördelningsrum | A-talon pääty |
| Elcentral | A-talon kellarikerros (avain hallituksen puheenjohtajalla) |
| Gassluss | A-talon kellarikerros |
| Ventilationsmaskin |
Katolla
|
| Nödstopp för ventilationen |
A-portaan sisäänkäynnillä, 1. kerroksessa |
| Brandlarmscentralens placering | Autohallin ajoluiskassa |
| Fastighetsskötsel | Caverion Suomi Oy tfn 0104079770 jourtelefon 0104079770 |
| Elleverantör |
Lumme Energia Kainuu
tfn 080092500 jour 080092500 http://www.loiste.fi/yhteystiedot |
| Vattenbolag |
Imatran Vesi
tfn 0206174343 |
| Försäkringsbolag |
ELO
tfn 02070350 https://www.elo.fi/ |
| Samlingsplats | Kevyen liikenteen väylä |
| Alternativ samlingsplats | Viranomainen määrittää tarvittaessa |
| Antal skyddsrum | 2 |
| Skyddsrummets placering VSS1 | Kellarikerroksessa |
| Skyddsrummets placering VSS2 | Kellarissa |
Lokaler i fastigheten
| Placering | Namn |
|---|---|
| 3. kerros | Varpunen |
| Alakerroksessa | Myymälä |
Ansvarsfördelning
| Part | Ansvarsområde | |
|---|---|---|
| Fastighetsförvaltning | Ansvarar för förvaltningen av hela fastigheten, tar hand om och förvaltar underhållsavtal och liknande ärenden, gör ingrepp på säkerhets- och andra brister eller delegerar ärendet till annan instans. Fastighetsförvaltaren är kontaktperson för myndighetstillsynen och andra motsvarande ärendet och deltar bl.a. i brandtillsynsinpektionsrundor | |
| Fastighetsskötsel | Fastigetens tekniska system och säkerhetsenheter, skötsel av gårdområdet, nödvändiga röjningar av snö m.m. ärenden. Fastighetsskötaren lägger märke till brister på målobjektet och fixar dem självständigt i skick och anmäler om ärendet till fastighetsförvaltningen. | |
| Boende | Den boende ansvarar för sin egen bostadslägenhet och förrådsutrymme samt för sina egna ägodelar och verksamhet i bolaget. Fatighetsskötselbolaget tar hand om permanenta konstruktioner eller fastighetens system som finns i de boendes utrymmen. | |
| Normalt informationsflödegällande bristerna: Boende--- Fastighetsskötselbolag--- Fastighetsförvaltning | ||
De boende kan anmäla säkerhetsuppmärksamheter eller andra brister till fastighetsskötseln eller -förvaltningen genom telefon eller e-post, de nödvändiga kontaktuppgidterna hittas exempelvis under "Organisation"-kapitlet i denna plan.
Viktiga telefonnummer
Fastighetens viktiga nummer
| Uppdrag | Namn | Telefonnummer | Journummer |
|---|---|---|---|
| Servicebolag | Caverion Suomi Oy | 0104079770 | 0104079770 |
| Sotning | Nuohouskim Oy | 0400444180 | 0400444180 |
| Namn | Telefonnummer | Jourtider | |
|---|---|---|---|
| Servicejour | Teppo Matikainen | 024722222 | Utanför arbetstiden |
Övriga viktiga nummer
| Företagare | Telefonnummer | Jourtider |
|---|---|---|
| Allmänt nödnummer | 112 | 24 h |
| Giftinformationscentralen | 0800 147 111 | 24 h |
Säkerhetspersonal
Aktörernas säkerhetspersonal
| Företag | Person | Kontaktuppgifter |
|---|---|---|
| Myymälä |
Kimmo Kauppias Kauppias |
Siwa
tfn 09246810 |
| Varpunen |
Eetu Kirsi Skyddschef |
Riskbedömning
Med fara avses en faktor eller omständighet som kan orsaka olägenhet eller framkalla en skadlig händelse.
Risken är en samverkan mellan den sannolika skadan och svårighetsgraden i anslutning till hotet.
|
Risk Skäl |
Följder | Åtgärder och säkerhetsarrangemang |
|---|---|---|
|
Kaasuvaara Vaarallisten aineiden kuljetukset, tulipalo lähialueella |
Sisälle suojautuminen | Noudatetaan viranomaisten ohjeistuksia, tutustutaan yleisen vaaramerkin toimintaohjeistuksiin |
|
Sähkökatko Salama, myrsky, laiteviat |
Laitteiden rikkoutuminen, pitkittyneessä katkossa elintarvikkeiden pilaantuminen, asunnon jäähtyminen talvisin | Kotivara; esim. taskulamppu, kynttilöitä, tulitikkuja, varavirtalaite matkapuhelimen lataamista varten, ruokatarpeita (kuivamuona / säilykkeet), talvisin lämpimät vaatteet |
|
Säteilyvaara Säteilyonnettomuus |
Sisälle suojautuminen | Noudatetaan viranomaisten ohjeistuksia, kotivara, tutustutaan ennalta toimintaohjeisiin |
|
Tapaturma Talvisin liukkaus, lumen tai jään putoaminen katolta, kaatuminen porraskäytävässä/yleisissä tiloissa/omassa asunnossa, liikenneonnettomuus |
Henkilö- ja omaisuusvahingot | Talvikunnossapito kiinteistöhuollon toimesta (liukkauden torjunta, lumien pudotus tarvittaessa), ilmoitetaan havaituista puutteista huoltoon, varovaisuus liikuttaessa portaissa sekä etenkin talvisin ulkona, yleisten tilojen kunnossapito (mm. siivous, ei säilytetä ylimääräistä tavaraa kulkureiteillä) |
|
Tulipalo Avotuli, kynttilät, tupakointi, sähkölaitteet, sähkökeskukset ja -asennukset, ajoneuvot, tulityöt, ruoan valmistus, tuhopoltto (jätepisteellä ylimääräistä palavaa materiaalia, rakennuksen seinustalla oleva tavara, porraskäytävässä oleva ylimääräinen tavara) |
Henkilö- ja omaisuusvahingot | Avotulen käyttö vain valvottuna, ei käytetä rikkinäisiä sähkölaitteita, tulityöt vain tulityöluvan ja -kortin kanssa, ruoan valmistus vain valvottuna, jätteiden lajittelu asianmukaisesti, ylimääräistä palavaa materiaalia ei säilytetä porrashuoneessa tai rakennuksen seinustoilla. |
|
Vahingonteot, ilkivalta, varkaudet Auki / lukitsematta jäänyt ulko-ovi tai yleisten tilojen ovi, avataan ovi tuntemattomalle henkilölle |
Omaisuusvahingot, henkilövahingon vaara | Pidetään varastojen ja muiden tilojen ovet lukossa, ei avata ovia tuntemattomille, ilmoitetaan huoltoon mikäli havaitaan puutteita ovien lukituksessa |
|
Vesivahinko Puutteet huollossa/valvonnassa, jäätyminen, tukokset, laitteiden vikaantuminen, myrsky |
Omaisuusvahingot | Huolletaan ja ylläpidetään talon LVI-tekniikkaa, käytetään vesilaitteitta (pesukoneet) vain valvottuina, laitteiden uusimisen myötä varmistetaan vuotokaukaloiden uusiminen, pidetään sadevesiviemärit kunnossa |
Slutsatser av faro- och riskbedömningen
Vaaratilanteita voidaan ehkäistä ennalta puuttumalla tekijöihin ja olosuhteisiin, jotka voivat johtaa vaarallisten ja epätoivottujen tapahtumien toteutumiseen.
Pelastuslaki velvoittaa asuinkiinteistöä tulipalojen ja muiden onnettomuuksien ehkäisyyn, varautumiseen henkilöiden, omaisuuden ja ympäristön suojaamiseen vaaratilanteissa sekä varautumiseen tulipalojen sammuttamiseen ja muihin sellaisiin pelastustoimenpiteisiin, joihin omatoimisesti kyetään.
Säkerhetsarrangemang
Släckningsutrustning
| Placering | Släckningsutrustning | Beskrivning |
|---|---|---|
| Porraskäytävän kerrostasanteilla | Brandsläckare | 6kg käsisammuttimet |
- minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
- minst vartannat år (platser inomhus)
Säkerhetsanordningar
Rökevakuering
Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.
| Rökevakueringsluckornas placering | Porraskäytävä |
|---|---|
| Beskrivning | Porraskäytävän yläosassa kaukolaukaistava savunpoistoikkuna. |
| Utlösning av rökevakuering | A-portaan sisäänkäynnillä, 1. kerroksessa |
Stängning av ventilationen
Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.
Vem som helst kan stänga av ventilationen.
Stängning av ventilationen: A-portaan sisäänkäynnillä, 1. kerroksessa
Brandsäkerhet
Brandlarm
Avsikten med det automatiska brandlarmsystemet är att larma fastighetens användare om en begynnande brand. Systemet detekterar snabbt branden när indikatorn reagerar på brand och brandklockorna börjar ljuda. Systemet förmedlar automatiskt larmet till nödcentralen.
| Centralens läge | Autohallin ajoluiskassa |
|---|---|
| Täckning | Autohallin tilat |
Kontroll av larmöverföringsförbindelsens funktioner
- Regebundna underhåll och reparationer
- Månatligt test av larmöverföringsförbindelsen
- Regelbundna inspektioner
Åtgärder i händelse av fel i larmöverföringsförbindelsen
Ifall fel upptäcks i larmöverföringsförbindelsen, ordnas effektivare övervakning i byggnaden med hjälp av personalen.
- Kontakt med nödcentralen
- Jourhavande sätts att övervaka larmcentralen
- Jourhavande larmar nödcentralen vid behov och vägleder räddningsverket till brandplatsen
Brandlarm
Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.
| Placering | Asuinhuoneistot |
|---|---|
| Beskrivning | Rakennuksessa on käytössä verkkovirtaan kytketyt palovaroittimet. |
| Täckning | Asuinhuoneistot, 1 per alkava 60m2. Asukas vastaa palovaroittimen säännöllisestä testaamisesta. Viat ja huollot suoritetaan kiinteistöhuollon toimesta. |
| Utrustningens modell | Nätström |
| Typ av larm | Lokalt alarm |
Räddningsväg
Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.
- Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
- Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
- Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
- I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.
| Placering | Kadulta sisäpihalle |
|---|---|
| Beskrivning | Nostopaikat seinustalla ja sisäpihalla |
Räddningsstegar
Fastigheten har fönster och balkonger vars nedre kanter ligger högre än 3,5 meter över marken. Fönstren och balkongerna används som nödutgångar och det har monterats permanenta stegar till dem för att underlätta evakueringar.
Utrymningsvägar
Principen för säker utrymning är att man i varje ögonblick kan avlägsna sig från bostadsbyggnadens samtliga utrymmen via två vägar utan att behöva använda nycklar eller andra öppningsdon. Det ska gå att avlägsna sig även i mörker, varför passagerna alltid ska vara framkomliga. Eftersom fastigheten har 5 våningar, kan en utrymningsväg vara ett fönster. Då hjälper räddningstjänsten till att evakuera byggnaden i nödsituationer. Det får inte förvaras saker framför utgångarna. (Miljöministerietreglering av brandsäkerhet i byggnader.)
Utgångarna och dörrarna i lokaler som leder till utgångarna ska vara lätta att öppna inifrån i nödsituationer.
En dörr kan vara låst för att till exempel förhindra olovligt intrång utifrån, men under normal användning av lokalen ska dörren kunna öppnas inifrån utan en nyckel.
Eldarbeten
Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.
Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.
Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.
Övriga arrangemang
Ventilationsmaskin
| Placering | Katolla |
|---|---|
| Beskrivning | Ilmanvaihtokoneen tyyppi: Koneellinen ilmanvaihto |
| Nödstoppets placering | A-portaan sisäänkäynnillä, 1. kerroksessa |
Solenergianläggning
| Placering | Aurinkopaneelit katolla |
|---|---|
| Nödstoppets placering | Aurinkovoimalan hätäseis B-portaan ylätasanteella. |
Laddningsstation för elbilar
| Placering | Parkkialueella |
|---|---|
| Nödstoppets placering | Varaston sisäänkäynnillä |
Riktlinjer
Avun hälyttäminen
Kaikissa kiireellisissä hätätilanteissa, olipa kyse sitten poliisin, pelastustoimen, sairaankuljetuksen tai sosiaalitoimen kiireellisestä avuntarpeesta SOITA NUMEROON: 112
Voit soittaa hätäpuhelun 112 Suomi -sovelluksella, kun olet ladannut sen puhelimeesi etukäteen. Silloin hätäkeskuspäivystäjä näkee välittömästi sijainnin, josta puhelu tulee.
lataa 112- sovellus puhelimeesi
Soita hätäpuhelu itse, jos voit
Tärkeää on, että hätäpuhelun soittaa se, jota asia koskee. Hänellä on tietoja, joita päivystäjä tarvitsee määritellessään millaista apua paikalle lähetetään. Välikäsien kautta tuleva puhelu voi viivästyttää avun paikalle tuloa.
Kerro, mitä on tapahtunut
Hätäkeskuspäivystäjä kysyy soittajalta tietoja tapahtuneesta, jotta hän osaa tarvittaessa lähettää tilanteeseen oikean avun.
Kerro tarkka osoite ja kunta
Hätäkeskuksen alueella saattaa olla useita samoja osoitteita eri kunnissa. Siksi on tärkeää kertoa osoitteen lisäksi tapahtumapaikkakunta.
Vastaa sinulle esitettyihin kysymyksiin
Päivystäjän esittämillä kysymyksillä on tarkoituksensa. Kysymykset eivät viivästytä avun hälyttämistä. Kiireellisessä tapauksessa päivystäjä hälyttää jo puhelun aikana auttamaan tulevat viranomaiset ja antaa näille lisätietoja tapahtuneesta.
Toimi annettujen ohjeiden mukaan
Päivystäjä on koulutettu antamaan ohjeita eri tilanteisiin. Noudata annettuja ohjeita parhaasi mukaan.
Lopeta puhelu vasta saatuasi siihen luvan
Liian aikainen puhelun päättäminen voi hidastaa auttajien paikalle saapumista. Saatuasi luvan puhelun päättämiseen, sulje puhelin. Pidä linja vapaana. Päivystäjä tai kohteeseen saapuva auttaja voi tarvita lisätietoja tapahtuneesta.
Tulipalo
Pelasta
- Suorita tilannearvio. Pelasta välittömässä vaarassa olevat.
- Varo hengittämästä savua! Savu on erittäin myrkyllistä ja hengitettynä aiheuttaa menehtymisen erittäin nopeasti.
Hälytä
- Soita hätänumeroon 112 turvallisesta paikasta.
- Kerro kuka olet, missä palaa (osoite ja kerros), mikä palaa ja onko ihmisiä vaarassa.
- Älä katkaise puhelua ennen kuin saat luvan.
Sammuta ja rajoita
- Suorita alkusammutus mahdollisuuksien mukaan.
- Rasvapalo sammutetaan tukahduttamalla se sammutuspeitteellä.
- Sähkölaitepalossa katkaise laitteen virta, tämän jälkeen voit aloittaa ensisammutuksen.
- Poista lähellä olevat tulenarat esineet ja syttyvät aineet.
- Rajoita palon sekä savun leviämistä sulkemalla ikkunat ja asunnon ovi poistuessasi.
Opasta
Opasta pelastushenkilöstö paikalle tai järjestä opastus. Esimerkki: yksi henkilö opastaa parkkipaikan reunassa ja toinen rakennuksen vieressä.
Evakuointitilanteessa kokoontumispaikka on: Kevyen liikenteen väylä
Sairauskohtaus tai tapaturma
Selvitä mitä on tapahtunut
- Onko henkilö kaatunut tai pyörtynyt?
- Onko mahdollisesti silminnäkijöitä, jotka osaisivat kertoa tarkemmin tapahtuneesta?
- Onko henkilö heräteltävissä puhuttelemalla tai ravistelemalla?
Tee hätäilmoitus
- Soita numeroon 112.
- Kerro, mistä soitat.
- Kerro, mitä on tapahtunut.
- Toimi ohjeiden mukaisesti.
Anna tarvittaessa ensiapua
- Jos henkilö ei herää, tarkista hengitys: aseta kämmenselkä potilaan suun eteen ja kokeile tuntuuko ilmaa kulkevan.
- Jos henkilö ei hengitä, aloita ensiapu osaamisesi ehdoin.
- 30 painallusta, 2 puhallusta
Tajuton, mutta hengittävä potilas käännetään kylkiasentoon.
Tarkkaile potilasta.
- Jos potilaan tilassa tapahtuu muutoksia ennen pelastuslaitoksen saapumista, ilmoita siitä soittamalla uudelleen hätänumeroon 112, jotta hätäkeskuksessa voidaan tehdä uusi tilannearvio.
Opasta ammattiauttajat nopeasti potilaan luokse
- Kerro ammattiauttajille mitä on tapahtunut ja mitä on tehty.
Vesivahinko
Toimintaohjeet
- Katkaise sähköt vuotokohteesta ja sen läheisyydestä.
- Tyrehdytä vuoto esim. sulkemalla veden pääsulku, jos mahdollista.
- Ilmoita asiasta välittömästi huoltoon Caverion Suomi Oy, tfn 0104079770, jourtelefon 0104079770
- Tarvittaessa ota yhteys hätänumeroon 112.
Mikäli vesivaara uhkaa rakennuksen ulkopuolelta
- Selvitä vesivaaran aiheuttaja.
- Jos kyseessä on vuoto, pyri tyrehdyttämään se.
- Pyri estämään veden pääsy rakennukseen
- Hälytä tarvittaessa lisäapua (kiinteistöhuolto, naapurit)
- Tarvittaessa ota yhteys hätänumeroon 112.
Sähkökatkot
Toiminta sähkökatkon aikana:
- Tarkista ensin sulakkeet. Jos ne ovat ehjät, selvitä toimivatko naapurisi tai naapuritalojen sähköt.
- Jos sähköt katkeavat laajemmalta alueelta, on häiriö jo tiedossa ja korjaustoimenpiteet aloitettu. Useimmilla sähköntoimittajilla on nauhoitettu häiriötiedote vikapalvelunumerossa, joka kertoo tiedossa olevan sähkökatkotilanteen alueellasi.
- Mikäli sähköjen palauduttua sähköt käyttäytyvät oudosti, esimerkiksi valot palavat normaalia kirkkaammin tai himmeämmin, saattaa syynä olla sähköverkon nollajohtimen katkeaminen. Tästä voi seurata laitevaurioita, tulipalo ja pahimmillaan sähköiskun vaara. Näissä tilanteissa katkaise sähkö pääkytkimestä ja soita sähköntoimittajasi vikapäivystykseen.
- Sähkökatkon jatkuessa pidempään varaudu etenkin talvisaikaan lämpimin vaattein sekä tarvittaessa kotivaran avulla. Kotivara tarkoittaa ruokaa ja muita tarpeellisia tarvikkeita, joiden avulla voi selvitä 72 tuntia. Lisätietoa löytyy 72-tuntia- sivustolta.
Hyvä tietää sähkökatkon aikana
- päällä olleet sähkölaitteet (esim. liesi tai uunit) tulee sammuttaa, jotta niistä ei sähköjen palauduttua aiheudu palovaaraa
- jääkaappi ja pakastin sammuvat ja niiden avaamista kannattaa välttää, jotta elintarvikkeet eivät ala pilaantua
- vedentulo voi katketa sähkökatkon aikana, sillä vesilaitoksen pumput toimivat sähköllä
- Älä laske vettä viemäriin, vaikka vettä tulisikin hanasta
- Jos lasket hanasta vettä, laita alle jokin astia, johon valuva vesi kerääntyy. Vettä voi juoda sähkökatkon aikana.
- Jos sähkökatko tapahtuu talvipakkasilla, koti viilenee äkkiä
- Ota käyttöön lämpimät vaatteet ja peitot. Sulje ikkunat ja pidä ulko-ovi kiinni.
Ennakoiduista sähköpulatilanteista pyritään tiedottamaan etukäteen. Aina tietoa ei ole mahdollista antaa etukäteen. Seuraamalla viranomaistiedotusta esimerkiksi YLE:n kautta saat tietoa ennakoiduista sähkökatkoista.
Poistuminen
Poistumisturvallisuuden periaatteena on, että asuinrakennuksen kaikista tiloista on joka hetki päästävä poistumaan vähintään kahta kulkureittiä pitkin ilman avainta tai muuta oven avausvälinettä. Poistumisen on voitava tapahtua myös pimeässä, joten kulkureittien on oltava joka hetki esteettöminä.
Kerrostalossa pääasiallinen poistumisreitti on porrashuone. Jos porrashuoneessa on savua, pysy huoneistossa ja hälytä apua soittamalla 112.
Varatienä toimivat asuntojen ikkunat tai parvekkeet. Pelastuslaitos avustaa pelastautumisessa.
Yleinen vaaramerkki
Yleinen vaaramerkki on minuutin pituinen nouseva ja laskeva äänimerkki tai viranomaisen kuuluttama varoitus. Nousevan sekä laskevan jakson pituus on 7 sekuntia.
Yleinen vaaramerkki tarkoittaa väestöä uhkaavaa välitöntä vaaraa. Varoitus annetaan taajamissa kiinteällä ulkohälytinjärjestelmällä ja taajamien ulkopuolella kulkuneuvoon asennetuilla liikkuvilla hälyttimillä. Väestöhälyttimet on tarkoitettu ensisijaisesti ulkona olevien ihmisten varoittamiseen. Hälyttimien ääni ei välttämättä kuulu sisätiloihin.
Vaara ohi -merkki on yhden minuutin mittainen tasainen äänimerkki. Se on ilmoitus siitä, että uhka tai vaara on ohi.
Toimi näin kuultuasi yleisen vaaramerkin
- Siirry sisälle. Pysy sisällä.
- Sulje ovet, ikkunat, tuuletusaukot ja ilmanvaihto.
- Avaa radio ja odota ohjeita.
- Vältä puhelimen käyttöä, etteivät linjat tukkeudu.
- Älä poistu alueelta ilman viranomaisten kehotusta, ettet joutuisi vaaraan matkalla.
Vaaratiedote
Yleiseen vaaramerkkiin liittyen annetaan vaaratiedote.
Vaaratiedote on löydettävissä:
- radio
- teksti tvn sivulla 112
- televisioruudun ylälaidassa juoksevana tekstinä
- 112 Suomi- sovellus
- pelastustoimi.fi
- 112.fi
Säteilyvaara
Säteilytilannetta valvotaan jatkuvasti koko maassa mittareilla. Pienetkin muutokset huomataan heti ja niistä tiedotetaan viipymättä. Säteilyvaarasta annetaan yleinen vaaramerkki.
Mene sisälle
Sisälle suojautuminen on säteilyvaaratilanteessa ensisijainen suojelutoimenpide.
Sulje tiiviisti ovet, ikkunat, tuuletusaukot ja ilmanvaihto, jotta radioaktiiviset aineet eivät pääsisi sisään. Talon keskiosissa on paras suoja.
Joditabletit
Joditablettien ottaminen on toissijainen tukitoimi, jota suositellaan enintään 40-vuotiaille ja raskaana oleville.
Ota joditabletti vasta viranomaisten kehotuksesta, jonka kuulet radiosta tai televisiosta. Joditabletit ehkäisevät radioaktiivisen jodin kertymistä kilpirauhaseen, mutta eivät anna muuta suojaa. Tabletteja ei pidä lähteä vaaratilanteessa noutamaan rakennuksen ulkopuolelta. Jodeja voi hankkia etukäteen apteekista. Joditabletteja tulisi olla 2 per henkilö. Sosiaali- ja terveysministeriö suosittelee joditablettien ottamista ydinonnettomuudesta johtuvissa säteilyvaaratilanteissa enintään 40-vuotiaille ja raskaana oleville.
Suojaa ruokasi ja juomavesi
Laita esillä olevat elintarvikkeet muovipusseihin tai tiiviisiin astioihin. Jääkaappi, pakastin ja tiiviit pakkaukset suojaavat radioaktiiviselta pölyltä.
Ulkona liikkuminen
Jos on pakko mennä ulos, käytä tiivistä, ihon peittävää asua, esimerkiksi sadevaatteita. Riisu vaatteet sisälle tullessasi eteiseen ja peseydy huolella. Käytä hengityssuojainta estämään radioaktiivisten hiukkasten pääsy keuhkoihin.
Lisäohjeet
Lisäohjeita saat kaupunkisi pelastusviranomaisilta, tiedotusvälineistä sekä Yleisradion teksti-TV:n sivulta 867. Tietoa saat myös Säteilyturvakeskuksen Internet-sivuilta osoitteesta www.stuk.fi ja pelastustoimen sivuilta www.pelastustoimi.fi
Sähköautopalo
Sähköauton palossa muodostuvat palokaasut ovat myrkyllisiä, ja niiden hengittämistä tulee välttää. Palosta tulee aina ilmoittaa välittömästi yleiseen hätänumeroon 112.
Toimintaohje sähköautopalossa:
Jos sähköauto palaa tai muodostaa savua, ÄLÄ aloita alkusammutusta, vaan:
- Pelasta vaarassa olevat
- Hälytä lisäapua paikalle, soita 112
- Poistu vaara-alueelta
- Varo hengittämästä savukaasuja
- Varoita muita, ja estä pääsy paloalueelle
- Opasta pelastuslaitos kohteeseen
Aurinkovoimalan ohje
Aurinkovoimala voidaan hätätilanteessa pysäyttää kahdella eri tavalla:
Tapa A: Erottaminen invertterin turvakytkimeltä: Aurinkovoimala voidaan erottaa sähköverkosta kääntämällä invertterin turvakytkin OFF-asentoon.
HUOM: Tällöin aurinkopaneelit sekä paneeleista aurinkosähköjärjestelmän keskukselle tulevat kaapelit jäävät jännitteisiksi!
Tapa B: Erottaminen sähköpääkeskukselta: Aurinkovoimala voidaan erottaa rakennuksen verkosta kääntämällä sähköpääkeskuksella oleva kytkinvaroke OFF-asentoon.
HUOM: Tällöin aurinkopaneelit sekä kiinteistön sisäiset kaapeloinnit jäävät jännitteisiksi, mutta eivät syötä enää kiinteistön pääkeskusta.
Parvekkeiden hätäpoistumisluukut
Sisäpihan puoleisilla parvekkeilla on hätäpoistumista varten luukut ja niiden yhteydessä olevat tikkaat.
Hätäpoistumisluukun käyttöohje
- Poista parvekkeen lattian päällä oleva matto, jonka alla pelastautumisluukku sijaitsee
- Avaa parvekeluukun ylempi kansi
- Riko punaisessa oleva sinetti ja käännä kahvaa 90 astetta vastapäivään. Tällöin parvekkeen alapuolella oleva luukku avautuu.
- Työnnä tikkaiden alla oleva keltainen palovilla alas.
- Tarkista, että tikkaiden alla ei ole ketään. Nosta tikas kannakkeeltaan ja anna sen laskeutua alas.
Säilyttäminen
Erilaisten tavaroiden säilyttämisestä voi aiheutua tulipalon syttymisen tai leviämisen vaara, turvallisen poistumisen estyminen hätätilanteessa sekä tulipalon sammuttamisen vaikeutuminen. Käsittele siksi palovaarallisia aineita aina ohjeiden mukaan.
Palovaarallisten aineiden säilyttäminen huoneistokohtaisissa varastoissa on kokonaan kielletty.
Rakennuksen uloskäynnit on aina pidettävä kulkukelpoisina ja esteettöminä.
- Asuinhuoneistot ja niihin kuuluvat parvekkeet, terassit tai vastaavat tilat
- Asunnoissa tulee välttää tarpeettomien tavaroiden varastointia.
- Uloskäytävät, porrashuoneet, sisäiset käytävät ja varastojen kulkureitit
- Ei saa säilyttää mitään tavaraa.
- Rakennusten alla tai läheisyydessä
- Ei saa säilyttää helposti syttyvää materiaalia tai muuta tavaraa rakennusten seinustoilla, mm. roska-astiat, pahvipinot ja kuljetuslavat
Huom
Epäselvissä tapauksissa tulee aina ottaa yhteyttä paikallisen pelastuslaitoksen palotarkastajaan.
Suojaväistö
Suojaväistöllä tarkoitetaan väestön siirtämistä johdetusti pois vaara-alueelta tilanteissa, joissa sen katsotaan aiheuttavan pienemmän riskin sisätiloihin suojautumiseen verrattuna. Tällaisia tilanteita ovat kaikki nopeasti kehittyvät vaarallisten aineiden onnettomuudet, voimakkaat palokaasujen aiheuttamat haitat, räjähdysvaara ja säteilytilanne.
Suojaväistö tehdään aina viranomaisten erillisen määräyksen perusteella. Viranomaiset ovat jo ennakolta suunnitelleet suojaväistön suorittamisen alueelta ja varanneet siihen tarvittavan kuljetuskaluston.
Befolkningsskydd
Det finns 2 skyddsrum i fastigheten.
| Placering | Skyddsklass | Yta | Skyddsplatser | Utrustningens placering |
|---|---|---|---|---|
| Kellarikerroksessa | S1 | 90 m² | 120 | Suojassa |
| Kellarissa | S1 | 90 m² | 120 | Suojassa |
Två av fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.
Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.
Det närmaste allmänna skyddsrummet för fastigheten är Helsingin yliopiston metroaseman kallioväestönsuoja och det finns vid adressen:
Helsingin yliopiston metroasema00100 Helsinki
Underhåll av skyddsrum
Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.
I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.
- Observera även följande:
-
- Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
- En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
- För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
- När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
- Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.
Renovering av skyddsrummet
- Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete
-
- En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
- Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
- Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
- Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
- Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
- Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
- Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
- Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
- Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
- Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
- Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
- Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
- Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
- Rengör ventilationskanalerna och filtren.
- Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
- Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
- Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
- Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
- Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
- I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
- Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
- Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
- Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
- Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
- Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
- Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.
Skyddsmaterial
Skyddsrumsmaterialet kan delas in i två kategorier: material för skyddsrummet och material för skyddspersonalen. Varje skyddsrum ska ha reserverats material som enkom är avsett för skyddsrummet, samt skyddsmaterial för den som sköter skyddsrummet och för dennes medhjälpare.
Under normala omständigheter kan materialet användas vid service och underhåll, förutsatt att materialet förvaras i fastigheten där de hör hemma. Verktygen som hör till skyddsrummet ska finnas tillgängliga när rummet tas i användning.
| Namn | Antal |
|---|---|
| Bår | 1 |
| Vattenkonserveringsmedel | Enligt mängden |
| Järnspett | 1 |
| Märkningsskyltserie för skyddsrummet | 1 |
| Ficklampa | 2 |
| Hinkspruta | 1 |
| Namn | Tilläggsuppgift |
|---|---|
| Verkstadshammare | 2 kg |
| Spadmejsel | 300 mm |
| Spetsmejsel | 300 mm |
| Bultsax | ca 600 mm |
| Yxa | ca 400 mm |
| Fältspade | ca 500 mm hopvikt |
| Kofot | ca 600 mm |
| Handsåg | blad 500 mm |
| Järnsåg | blad 310 mm |
| Blad till järnsåg | 5 st. i reserv |
| Skiftnyckel | max. öppning 35 mm |
| Skruvmejsel | spets 8 mm, blad 150 mm |
| Stjärnskruvmejsel | |
| Snickarhammare | 0,5 kg |
| Spik | 2 kg, 75, 100 och 125 mm |
| Kniv | ca 200 mm |
| Räddningslina | d=12 mm, 20 m |
| Material för säkerhets- och skyddspersonal | För varje påbörjat antal 100 boende |
|---|---|
| Skyddsmask och bfs-filter | 2 |
| Skyddshjälm | 2 |
| Skyddsglasögon | 2 |
| Första hjälpen-väska och skyddsförbandsförpackning | 1 |
| Första förband | 2 |
| Strålningsmätare/fastighet med över 100 personer | 1 |
| Jodtabletter | 2/boende |
| Handbok i gårdsskydd (Handbok i säkerhet, SPEK) | 2 |
Uppgifter för skyddsrummets skötare och dennes medhjälpare
- Ansvarar för skyddsrummets underhåll och att det hålls i det skick som krävs enligt bestämmelserna.
- Utför årligen inspektioner och underhåll av skyddsrummet i enlighet med anvisningarna om användning och underhåll.
- Ansvarar för att skyddsrummet ställs i användbart skick vid begäran och för verksamheten under skyddsperioden.
Förvaring
Förvaring av olika föremål kan medföra risk för att en brand antänds eller sprids, att en säker utrymning förhindras i en nödsituation och att brandsläckningen försvåras. Hantera därför brandfarliga ämnen alltid enligt anvisningarna. * Det är helt förbjudet att förvara brandfarliga ämnen i lägenheternas förråd. Byggnadens utgångar ska alltid hållas framkomliga.*
- Bostadslägenheter och balkonger, terrasser eller motsvarande utrymmen som hör till dem.
- I bostäderna ska upplagring av onödiga föremål undvikas.
- Utgångar, trapphus, inre korridorer och gångar till förråd.
- Förbjudet att förvara saker.
- Under byggnaderna eller i deras närhet.
- Förbjudet att förvara lättantändligt material eller annat material vid byggnadernas väggar, bl.a. sopkärl, kartonghögar och transportflak.
Obs.
Kontakta alltid det lokala räddningsverkets brandinspektör i oklara fall.
Bilagor
Denna räddningsplan har följande bilagor:
Följande bilagor finns dessutom tillgängliga i Pelsu Räddningsplan:
Skyldigheter för innehavare av affärslokal
Lokalens förvaltare eller verksamhetsutövaren ska i mån av möjlighet kontrollera att man på arbetsplatsen följer lagar och bestämmelser om förebyggande av eldsvådor och andra olyckor och om säkrande av den personliga säkerheten. Det rekommenderas att man utser en person som ansvarar för säkerheten och tillser frågor gällande detta och samarbetar med de personer som bär ansvaret i fastigheten.
Både lokalens förvaltare och verksamhetsutövaren ska se till att byggnaden, konstruktionen och den omgivande miljön hålls i ett sådant skick, att
- risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal
- personer som befinner sig i byggnaden vid en brand eller annan plötslig fara kan ta sig ut ur byggnaden eller de kan räddas på annat sätt
- räddningsaktioner är möjliga om det inträffar en eldsvåda eller annan olycka.
Lätt antändligt material eller andra sådana föremål får inte förvaras på vindar eller i källare, längs passager eller utrymningsvägar, under byggnaden eller direkt invid den.
Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:
- släckningsredskap
- anordningar som indikerar brand-, larm- och andra olycksfaror
- utrymningsvägarnas skyltning och belysning.
Både lokalens förvaltare och verksamhetsutövaren har ansvaret för att anordningarna fungerar och ska anmäla brister till ansvarspersonen.
Lokalens flrvaktare och verksamhetsutövaren ska för egen del
- förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
- vara beredd på att skydda personer, egendom och omgivningen i farosituationer
- ha beredskap för släckning av bränder och för andra sådana räddningsåtgärder som de förmår vidta på eget initiativ
- vidta åtgärder för att trygga utrymning i fall av eldsvådor och andra farosituationer samt för att underlätta räddningsaktioner;
Bruksanvisningar för brandsläckare
Släckare
- Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
- Dra loss säkringssprinten.
- Närma dig elden medvinds.
- Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
- Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
- Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
- Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
- Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
- När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
- Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.
Brandfiltar
- Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
- Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
- Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
- Sträck ut armarna raka.
- Bred ut filten ovanpå elden.
- Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
- Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.
Sladdar för uppvärming av bilar
Av säkerhetsskäl ska stickkontakten till bilens uppvärmningssladd alltid dras ur eluttaget efter användning, lämna inte sladden hängande i eluttaget på uppvärmningsstolpen. Du bör även hålla locket till eluttagets lucka låst.
Ett öppet stickkontakthölje och en fritt hängande strömförande sladdmedför risk för elektriska stötar. Om stickkontakten faller i en vattenpöl eller i snöslask kan den göra omgivningen elektrisk. Sladden för uppvärmning kan dessutom skadas så att den blir farlig, i samband med t.ex. snöskottning på parkeringsplatsen. Ett stickkontakthölje som är öppet kan utsättas för vandalisering.
Användarna ska ges instruktioner om hur sladdarna för biluppvärmning används och förvaras tryggt. Bolaget ansvarar för fastighetens säkerhet och om t.ex. en utomstående person skadas bär bolaget ansvaret. Även en bilanvändare som felaktigt lämnat uppvärmningssladdens kontakt i eluttaget ansvarar för eventuella skador.
Använd endast den sladd som är avsedd för ändamålet då du värmer bilen. Undvik skarvsladd, de är inte alltid trygga för barn och kan dessutom hamna på marken där de blir utsatta för vatten, fukt och smuts. Se till att eluttagen kontrolleras tillräckligt ofta.
Om bilens eluppvärmningsapparater inte används eller man inte ser till deras skick på rätt sätt kan det medföra elstötar för användaren eller andra personer. Det finns också brandfaror.
Reservförråd
Reservförrådet är en del av invånarnas beredskap på eget initiativ. När du har ett reservförråd hemma klarar du oväntade situationer med mindre besvär. Reservförrådet innebär att du skaffar hem lite mer livsmedel och andra nödvändiga dagligvaror. Reservförrådet borde räcka i tre dygn (72 timmar). Reservförrådet består av livsmedel och varor som du kompletterar i takt med att du använder dem. På så sätt håller sig livsmedlen färska och varorna användbara.
Det finns många möjliga orsaker till att plötsligt inte kunna gå till butiken.
- En person som bor ensam kan insjukna och inte ha möjlighet att gå till butiken.
- Samhället kan drabbas av störningar, det kan bli strejk, trafikförbindelserna kan brytas eller så kan ett omfattande elavbrott störa vardagen.
- En situation där butikerna tvingas stänga och individer inte kan gå ut.
Reservförrådet kan variera beroende på hushållets kostvanor och innehåller bland annat vatten på flaska, behållare för förvaring av vatten, läkemedel, jodtabletter och hushållsspecifika förnödenheter såsom personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, en batteridriven radio, ficklampa och batterier.